En hemkär kvinna som är hemma jämt och flummar omkring med rökelser,ljus,stenar och kristaller,samt planterar blommor och laga linssoppa,medan mannen släpa hem köttet är väl det närmaste man kan komma i jämställdhet däri de skilda könen åtagit sig den syssla som kompletterar ett kärleksband.

Att de båda därtill inte förnekar sina könsliga drifters outsläckliga lustar och de hungriga magarnas omättliga begär,bekräftar därtill deras respektive normala naturlighets överlevnadsinstinkt,utan att skylla arvskulden på varandra.

*