Kom min kära, det är dags att dansa till Andens musik. 

Det kostar endast mod, och tro, samt kärlekens hopp, som för oss fram i takt till musiken. Det kanske tar tid att hitta rytmen, kanske trampar Vi på varandras tår någon gång då och då. 

Men Vi dansar fria, fria från döden, fria i ett evigt liv. 

Därför bjuder jag upp. Trots min värk i knän och leder. 

För jag vet att så länge jag ser Dig le så finns ingen värk. Inget är omöjligt för den som tror, eller är trofast. 

Dirigenten VET VAD HAN GÖR. 

HAN VET VAD HAN GJORT FÖR ATT FÅ OSS HIT. 

Du förstår, taktpinnen, som Han håller i var en gång en del av det kors Han korsfästes på så Vi skulle kunna få dansa till Hans Andes musik i all evighet. 

Den är blodröd, efter Hans eget blod, intorkat, men ändå alltid NU utgjutet för oss. 

Han visar oss stegen i Uppståndelse dansen, strax efter döds-dansen. Hans musik är som Vinden, den leder oss rätt, aldrig fel. 

Visst står det många och tittar på och undrar vad Vi sysslar med. En del skrattar pekar finger åt oss. Andra är för fega för att våga sig in i dansen. Men VI ser på varandra och Honom. Inte på alla dem.

Den som vill och längtar kommer med så småningom ska Du se. 

Och precis när Vi tror att musiken tystnar. Då hörs ett basun-ljud utan dess like i världshistorien. 

Alla som dansat före oss lyftes då mot skyn. Vi ser på Varandra och På Honom som NU kommer på himmelens skyar. Jaa, alla ser HONOM! I all HANS SKÖNHET OCH PRAKT! Han som både är Lejon och lamm. Han som är Ordet! Tonen. Som var från begynnelsen. 

Nu dansar Vi uppåt hand i hand. 

Honom tillmötes.