regnet vräker ned ikväll
rinner över rutan
en älskad saknas sörjer en evighet
din röst viskar ett hjärta som brinner
fryser aldrig i snön
slockna inte
jag sörjer vid graven till livets slut
slockna inte
ditt hjärta slår högre än klockklangen
i fattiga hjärtan

Dagen ligger öde men aldrig är nog
OrO
utan dig
nu rymmer natten fälten
vintern skymmer
Orion bär svärdet vid bältet
O vinternatt värm mitt frysande blod
dränk mig
dränk mig i din flod
förvandla mig till skymning mull och vind
dränk mig jag slipper
dränk mig jag går
in i nattens flod
släck mig evighetsgrå
dina ord är mina käraste
De hänger som vita duvor i taken
hör dom andas
din vackra själ brinner mellan orden

Ur fönstergluggens svarta öppna sår
väller allt vi innestängt
tyst tassar minnet runt hasselsnår
Violas konditori, den glömda grusvägen
skogen, vinden, grinden vid havet
där skymtar en skugga i gläntans
bleka ljus
är det du
saknaden