Anar slutet på

mörkret ser en otydlig

ljusglimt i tunneln

vaknar upp och inser att

ingenting har förändrats

allt är som förut

tidningen kommer i tid

grannens barn kivas

hissen färdas upp och ner

några gråter andra ler

bakom gardinen

ryker brunetten ihop

med blondinen till

”Some die young” andra

lever i ovisshet om

morgondagen har

natten i sitt sköte om

ett annorlunda

möte mellan Hornstull och

Årsta går inga båtar

roddarmadamen

med den barska rösten och

fylliga barmen

hade en okynnig blick

för råbarkade sällar

extraknäckte som

nattfjäril vintertid i

värmen på Röda

rummet skålades det

bland bohemer och noblesse

säger skrönorna

osanna eller inte

färdas de liksom

han mellan hav och land på

väg till den väna fröken

som väntar honom

nere vid Årsta strand ska

de mötas första

gången helt nära ändå

så långt borta från Hornstull