(Solen kastar bort imman - stärker Klarheten.)

Årens tankar återvända lika träd vilka lagts att multnas,
länge grävande i färdigblommat och Vinterbonat
att ur markens vishet - från Världarnas krav - återlämnas.

Rotas. En stam har alltid medvind och motvind. Håller fast.

Tar upp mer värde.



Tidens enda väg är Stigen där tagna steg tar sitt ansvar
intill uppresta vallar; bräddfyllda Löv, Vatten och Vind,
och föga glest är mellan att få trugas med Gudarnas Svar.

Är nästgårds nu.

Sänder i förtid ner Edert botande kärleksverk
att enligt Naturen omforma våra tillgångar:

Äger ännu hjärtat som vägrat Livet vara ett fuskverk;
och fick höra att Viljan satt uppe i trädtopparna
så slitsamma att nå - få överkliva - bli till mitt livsverk.

Vill till sist med blodet hugga fram Heiliga Vetandets Bro,
finna värdiga Viet vara samlade i vår värld
där vi rastlösa kan hämtas hem till Asgård; sann frid och ro.