Jag kan tro mig förstå
hur det är att vara du.
Som har en vän som jag.

Om jag varit du,
hade även jag saknat
och längtat efter Elsa.

Det är ju ingenting konstigt i det.
Elsa är helt enkelt en underbar
och karismatisk figur.

När du sedan är ifrån Elsa,
som du ju är stundom.
Det dröjer väldigt liten tid

innan du börjar känna hur det
liksom 'kliar i hela dig',
efter att få umgås med just Elsa.


(Om bilden. Så här går det när en människa tar båten till Helsingfors och håller kameran upp och ned. Troligen en soluppgång, någon gång för en tio år sedan.)