Grinden gnäller när den öppnas I blått
flyger kajan från ett jättelikt kors.
Under valvet rinner minneslundens vatten
över ytan leker hår och vind
Tysta röster samtalar
Ödlan för mina ögon tillbaka genom gräset
som redan rest sig
Framför solen reser sig Harberget, genom
skuggorna följer jag sandgången, kanske
en lönngrop Vilar
Utanför i stadens ljus