klockklangen stod stilla på gatan
tonen hade frusit sig fast
någon förlorade ljuset
mörkret blev en ohörbar sorg
renhjärtad lyste skaren på marken
froststjärnorna sjöng en sorgesång
de frusna tårarna i fågelhjärtat
Någon förlorade tiden
men såg plötslig ljuset en strimma guld i sin hand

Klockklangen ljöd