Vissa dikter blir som mina vänner
som jag återkommer till och känner
att den säger mig något denna text.

En del dikter kan jag utantill
läser dem tyst för mig själv när jag vill
umgås med en kompis som förstår min kontext.

Ibland blir det bara någon rad.
Åh hej, där är du kära dikt, jag blir så glad!
Du har blivit större sen sist, du har vuxit, växt

och jag ser något mera där i orden
de har fått flera blad, diktfröna där i jorden


tänk om mina ord
kan ge någon glädje,
kan få samma effekt


känna gemenskap,
systerskap,
broderskap,
Ja, någon sorts släkt.