- Du!
Jag är rädd, du påstår att jag har ett val ett val att välja.
Min lögn är stor när jag säger att jag inte känner eller upplever någonting alls, att jag är helt tom och likgiltig.
… Det jag känner är den ständiga bottenlösa, avgrundsdjupa och mörka ångesten & jag lever i mina sår och i mitt hat och bitterhet, jag känner till och med att jag inte är värd att tillhöra mänskligheten.
… Så vist känner jag - jag är rädd - jag är rädd för att förändras och rädd för att tro, men jag lever i mina sår som blivit ett tryggt destruktivt bo.
Du säger att jag ska acceptera - släppa taget - hoppa - förändras och börja tro.
… Bitterheten är som att dricka gift och vänta på att den andra ska dö.
Du är som jag, så jag lyssnar - jag är så trött så att jag lyssnar - Jag vill inte överleva ett liv, jag vill leva ett liv, så jag börjar lyssna.
… Jag lyssnar och du börjar slå rot inuti mig.