följ inte efter den springande skaran

men låt din sång vagga dig som en hök,

stolt och skrämmande, flyg högt

låt inte någon röra vid din sång,

oavsett den stiger uppåt eller skjuter in i avgrunden

eller rör sig i en sådan ensamhet

där den levande tappar ett andetag"

så tänker du och ser gryningen, poet

du går sakta genom boulevarder

mot stranden

Seine tycks vara Leda

på vilken Paris seglar med båten

hör marknadens buller

där marken suger den heliga rödheten

folkmassan käkar tuggar dreglar

dansar och parar sig på ett slaktat kött

denna stad kväver dig och äcklar

skrämmer chockar och förvånar

den stirrade i dödens ögon

när han kom för att dansa på gatorna

Från dessa gator har spöken vuxit upp

Ditt hjärta kommer att få vittring varje dag

på en grym doft från blod och vår

av folkmassans flabbande dikternas gråt

kanske ditt hjärta rävs isär

och trampades i gyttjan

kanske många är redan döda

och lever de som finns på Pére Lachaise?...

nej, du blir ingen färjeman

för en äcklig båt med de levande döda

du lämnar livet likgiltig och stolt

utan avsked från någon

översättning AL