Olyckliga eldflugor
som brinner för varandra
kretsar som malar runt ljuset

dina landskap lever nära mig
andas i mina
lever innanför min hud
vägen mellan våra liv


Dagen ligger öde
det enda som lyser är gula blommor
solen är ett slocknat vittne till denna cirkus
himlen har dragit ned blyertsgrå gardiner
blundar och suckar
du tassar genom mina rum
hör dina ord genom mina ögon
Vi varken skövlar naturen eller djuren
ser bjälken i livets öga
går vår egen väg
skyr falskhet förtal och intriger

Men vad är det för grön ängel som ibland slår sina klor
i människobröst
avund förtal och dessvärre så fördömer och dömer
vi ut varandra. bygger berg av grus

himlen sänker sina ögonlock av skam
över mänskligheten ibland

ibland är vi så fattiga i anden