Du sa att kärleken
är som håller ihop oss
här

är allt som betyder
vi vill
nära

och allt det andra som jagar
genom kroppsminnet
i bitar
och stör nuvaron

det vi saknar

men mest saknar vi varandra
oss själva

och allt det där tvivlet kunde vi vara utan


hur lite vi än möttes Christer
så var kärleken stor

och det där med att vi andades
så mycket lättare
i närvaron
intill varandra

och hur du inte la märke till
hur stor du var hur mäktig
tillräcklig nog

hur varm kärleksfullt strålande
ärligheten själv häpnadsväckande
skrattlysten

för du berättade sanningen
hur livet än såg ut

och det kan vara naket
utlämnande
och inte alltid uppskattat
ohyggligt svårt

men alltid innerligt uppriktigt
i humor och sorgstänk
i mörker och ljus

i sol och måne

*tårar*

för dig och dina nu
min älskade vän