Aldrig blir jag någon finsmakare
i värk;
ingen smärteaficionado

Plågan ligger sandig
i botten på mina fickor,

som solkigheter
på mina byxor,

som sorgkanter
på mina naglar,

urinstank ur mina kalsonger,

som elaka tankar som jublar,

som örfilspån,

som önskan att överge,

som behovet att bli övergiven,

som jävlar i helvete
och skit på dig!

Så, ungefär