När verkligheten blir 'hård', då är det människor som blir hårda. Verkligheten i sig äger ingen grad av det som känns. Så 'att bita i det sura äpplet', gör en nog själv som individ, få människor tvingar någon att äta eller bita i just äpplen. En forskare har dock hävdat att 'äpplet' i ordspråket, oavsett var ett sådant ordspråk kan hittas, kan ha varit en citron. Troligen för att citroner är kända för sin surhetsgrad. Utöver att vara små, 'växa på träd' samt i subtropiska landskap vara en smula mer vanliga än i mer 'kalla'. Bröd av skilda sorter brukar inte behöva annat än omvårdnad för att 'bli till' eller 'brukas'. Så oavsett klimat i naturen eller samhället, det brukar kunna finnas, säljas, förtäras eller fås att förgås. Ett bröd kan vara mjukt som filt eller skum, men det hävdas från envist håll att det likt klimatet även kan finna sig i att vara en smula hårt. Det finns 'mjukt' bröd som är svårskuret på grund av sin likhet med tegel eller kartong. Prova gärna själv, som det rekommenderas ibland, en eller annan nybörjare på något område. En längtan efter att 'klara sig själv', uppstår det redan i späd ålder då ord och lydelse kan ta formen av ett 'kan själv' yttrande? Men kan någon själv eller har någon lärt sig av annan? Så när du ser någon såga ned ett träd, då är det nog inte medfödd kunskap. Den som var först med att 'ta ned' ett träd, kan säkert ha provat en del olika metoder först. Ungefär som att vara den enda människan på en i övrigt så öde ö. Ibland har det som verkat vara en ö, i själva verket visat sig vara en halvö. Eller så har en frånvaro av människor bara varit tillfällig. Människan kan ha varit där före och kanske till dens förvåning som vistas där 'nu', kommer någon dit 'igen'. Om än på besök. Som kannibaler eller bara 'erövrare'. Själv upptäckte jag en gång i min magra ungdom, ett land i syd. Det hade fått namnet Spanien, på kartan och en del andra sammanhang. Jag upptäckte det alltså, och eftersom jag bodde på hotell där, tillbringade mina dagar i staden och vid stranden 'on the boardwalk'... då den ägde en lång promenadväg belagd med plankor och det även fanns minst en servering där. Jag upptäckte att landet och staden var befolkad av infödingar och turister. Som tur var behövde jag inte 'erövra' något. Det hade redan varit en del olika andra länders människor där före mig. Redan på flygplanet tyckte jag mig förstå att jag inte var den 'förste svensken på plats'. Det lugnade mitt sinne en smula och gjorde att jag kunde tänka mig att bli en smula förstådd även. Det förekom vissa väsentligheter före, under och efter vistelsen som jag bara delvis tyckte mig förstå, men det löste sig ofta. Ibland i och ibland utan vatten eller någonting annat flytande. Trögt gick det ibland. Men det behövde inte vara mera än tillfälligt, eller hänvisades till vädret. Det påstås ofta att 'har man inget annat att tala om, då en möter en människa, så finns där i alla fall vädret'. Vilket kanske stämmer ibland också. Har du satt din fot på engelsk mark? Ett på sitt sätt märkligt land. Där dricks och serveras alkoholhaltigt dryck ofta ljummen. 'Lagom' skulle kanske en svensk säg. Samtidigt som vin, öl eller sprit serveras och förtärs (eller i glas kastas på en möjlig antagonist, vilket resursslöseri) i mer sparsmakad mängd för att kunna kallas som 'normalt beteende' till skillnad från en fullkomlig yra av frestelser. Om du undrar över 'andra människor', så är sanningen att de i huvudsak 'är som du'. Bara att de är det på sitt eget sätt. De både 'är som du' och samtidigt som 'de själva på egen privat ö'. Du vet väl att 'alla har en privat ö', utöver att kanske ha det så också 'i mera verkligheten'. Fördelen med att vara naken? Tänkt naken, klädd i hudfärgade kläder eller bara 'naken', ungefär som i badet. En ung människa frågar mig ibland om jag badar med kläderna på. Och då kan jag tänka på en eller annan gång då jag badat med kläderna på. Inte bara i underkläderna, utan faktiskt med utanpåkläderna som skylande kroppen.