Det ena jag vill

och det andra jag måste

bära uppför bergets brant

Låt mig vara där vattnet är stilla

ingen oro finns vid min härd

blott den lätta sommarbrisen

som försiktigt vänder mig om

lämnar en förgången tid

för att få se glädjen

att se

din spegel rämna

från kant till kant

och du nyfödd stiger fram

kram klokuggla <3