följer kinden näsan med pekfingret

drunknar i ditt fotografi,  då ljuden utanför stiger upp 

mot verkligheten som bubblor

mot vattenytan,

brister när jag ser ditt ansiktes vemod

ögats blåa hinna

ett hål i en tand kunde inte göra mindre

i avståndet möts vi människor

vi känner oss ganska små

när vi inte finns där i stunden