En del människor som har ett barn med sig i affären, låtsas plötsligt bry sig om barnets sfär och att omgivningens 'folk' verkligen själv borde kunna ha just sjöar med det tålamod en förälder av just omgivningens 'folk' förväntas ha. Den som just då förefaller att vara en vuxen människa vid första påseende, tar ofta tillfället i akt att verka 'beskyddare'. Men är det inte så att den personen då 'använder sig av' ett barns närvaro för att slippa 'tappa ansiktet', när den människan talar med någon 'besvärlig typ' som lägger näsan i blöt och fäller någon 'obekväm replik'. För den som har rätt och 'all rätt i världen', är den som verkar 'beskydda ett barn'. Så att även om en person säger sin protest med vanlig röst och utan agg i den, blir betraktad som ett 'hot som måste bestridas'. Men trots att skrivarjaget stundom haft sällskap av barn i affären, skrivarjaget inte har brytt sig om att spela beskyddare. Eftersom ett barn sällan behöver just skydd i en 'otäck situation', däremot stundom någon förklaring till att vissa varor inte behöver finnas i korgen eller vagnen en tisdag eftersom det varken är lördag eller 'lackar mot jul'. Men intressant är det att studera hur en del föräldrar söker 'reda upp' en eller annan situation. Det kan få en att fundera. Snarare än att starta ett krig eller i vilket fall en strid. En förälder med ett barn känner sig ofta 'sårad' över att inte vara hjälte/hjältinna, om så är fallet. Och en i hjärtat sårad vuxen, bör naturligtvis göra 'allt' för att inte förlora ansiktet. För sitt barn i vilket fall. Som tur är bryr sig skrivarjaget sällan om sin egen möjliga stolthet. Det är vant vid 'att göra bort sig', inför 'vem det vara månde', som det visst står i en eller annan bok från före hösten 1973. Om skrivarjagets ansikte 'tappas eller ej' är rätt ointressant. Vem bryr sig? Det finns inga strider att vinna. Frågan är väl om en strid har en eller flera vinnare, om ens någon. Det är vidare intressant att se hur angelägen en annan vuxen människa är att 'dra in barnets möjliga rättigheter och välbefinnande' i ett samtal som väl borde kunna föras på en 'civiliserad nivå'. Skrivarjaget är mer intresserad av fenomenet att studera, än att söka poäng i meningsutbytet. 'Motståndarlägret' får gärna 'vinna' om det verkar finnas behov av det. Men att gömma sig bakom attityden att vilja 'barnets bästa' är intressant. Den förekommer även i serier och filmer på teve, i böcker och på teatern. Den är värd sitt studium, eftersom var händelse kan ge en tänkt historia sedan material att hantera. En förälder med barn i sällskap är ibland 'rustad till strid' och bara om en själv har ett barn i sitt sällskap, det kan bli en 'ojämn' strid. En vuxen med ett barn vinner utan tvivel över en vuxen utan barn. Om inte annat så vinner den som söker eller har någon att 'försvara'. En vuxen sitt barn, en make sin maka eller en maka sin make. Rekommenderas att 'klaga en smula' på 'möjligt orättfärdig behandling' på gemensam mark. Om så bara för att studera hur andra löser konflikter. Själv har skrivarjaget inga 'medaljer att söka vinna'. Det är väl ändå ingen tävling, utan ett ordkrig?
Intressant är det även att i en kö eller i en affär, det ofta nog är annans 'förbannande rättighet' att knuffa sig fram eller 'kräva utrymme' i tid och rum, men väldigt sällan har den knuffade några 'rättigheter'. Det förekommer dock att någon ber om ursäkt. Men hur ofta är detta förekommande på en skala, om en person nu har eller hade en sådan. Ibland, har en vän uttryckt sig i ord om saken, skulle en situation lätt lösa sig om en människa klädde sig likt en ishockeymålvakt. Med hjälm, munkorg, tandskydd och full rustning. På fötterna duger 'arbetskängor med stålhätta'. Men skrivarjaget har hittills inte kunnat finna någon inne i en affär eller i kön till bussen, iklädd en sådan utrustning. Inte för att den inte skulle behövas. Utan troligen för att det är otympligt, varmt, personen ifråga sällan tillhör ett just ishockeylag, på väg till eller från någon match. Men av intresse skulle det kunna vara. Ur alla möjliga människors synpunkt. Både de som 'klätt ut sig' och de som kan se den som just bär utrustningen. Kanske att någon som är klädd till en maskerad kan göra en avvikare till närmsta stormarknad eller att det finns som inslag i någon film om en superhjälte. Det finns väldigt mycket som är värt 'En studie i sött', som en vän ville ha som arbetsnamn till en novell. Vilken skulle handla dels om ett besök på en restaurang för en 'date, som de visst stavas på engelska' och ett besök vid godisavdelningen inne på en 'stormarknad'. Vad som skulle få utgöra godisdisken är dock osäkert. Hon har en viss vana att kalla 'det mesta' hon tycker verkar lockande för just 'godis'. En del människor är just sådan. Att de har en som 'egen' smak då det kommer till vad de 'gillar eller ogillar'. Och så förstås om det är en tisdag eller en torsdag.