Svart fjäder kittlar regnbågsskimrande själ. Som duvor vi älska i snön om än bara för ett ögonblick av de silverfärgade pantrar som om de ruvade de dyrbaraste ägg vi någonsin beskådat. Frusen och trött vi låter vinterns snöflingor av bergskristall sakta falla i våra kupade händer och vi ser dem bilda konstverk i sin egen skönhet. Underbar och samtidigt känslig du lämnar de finaste glitterbokmärken du samlat i album av tiden som stått stilla. Vi smakar på nyfikenhetens sötma och sorgens salt. Vi berusar oss av varandra som vackra juveler och magiska ädelstenar. När de örnar som sveper över oss landat på det gåtfulla klippblock av livets teaterscen, vi äntligen kan andas ut och jag ler åt lugnet som omsluter mitt hjärta. När poesin tar mig med på sin resa jag följer med som havets våg och fågelns vingslag. Jag njuter av de stunder kameleonten skiftar färg och den regnbågsskimrande själ kittlas av svart fjäder.