tyngden känns, rullstensåsen

varje liten sten rubbad, solförmörkelsen

fråga mig inte varför sorgen känns

så många som aldrig får synas

som aldrig fria får gå, fria sitt beroende

 kan vandra över livets strandängar

aldrig får lyckans pärlor i handen 

aldrig får känna solens värme

eller känna vinden kamma sitt hår

utan för evigt vid graven fängslad

sorgen