tiden snart inne klockan går
hela naturen längtar en ny vår
armar lyfter mot himlen
blickar spanar mot rymden
äntligen öppnar kungen sitt fönster
varje år samma mönster
hör denna instängda längtan
de jordbundnas trängtan

skakar sin kudde över jorden
den första lilla av kunglig börd boren
nedåt dalar strömmen
den efterlängtade drömmen
ett myller av fnittrande stjärnor
himlens lanternor
fastnar i vinterträdets hår
snart glittrar snibbar fingrar och tår
hela trädet översköljs av rymdens juveler
som jublande kullerbyttor slår
över vinterträdets tår