om vi kunde lysa så
brinna mot skymningens ridå
allas våra liv
bland evighetens blad
ser hur våra själar
och andetag
träder fram ur mörkret med tända lyktor

hoppets och kärlekens ljus för alla
i molnskuggans dal
sörj inte, ser dig som du är
en stark och okuvlig själ
blinka sorgen ur dina ögon
det är lättare förlåta en fiende
gör ont när det är en vän
stryker över ditt ansikte
blåser värme över dina ögon
och världen förändras

våren nalkas det är likadant varje pr
har klippt svalor som hänger i mitt rum
läser dina ord varje dag
saknar inte stängeln sina blad
saknar inte dagen natten
saknar inte jag din stämma varje dag
hjärtat vill inte slå utan ditt
andetagen vill inte utan dina

kan aldrig med ord förklara
hur fantastisk du är