en droppe i barnets hand
gungar vår båt mot stormpiskad strand
manshöga vågor leker
vi kan det ingen annan kan, når ända fram
den som aldrig längtat utanför grinden
finner den någonsin den blå himlen
vad vi längtar sommarbrisen oss talar till
mellan dröm och vaka är vi där
vita stjärnor från rymden dalar
sjungande vid nedslaget bär
jublande vinterglädje
sjumilasprång
droppande nos
snöfjädrigt hår
ingenting den glädjen slår

utom en vinterkram klokuggla :)