Den giriga kungen

Det var en gång en kung som bodde i ett slott. Den här kungen var den rikaste kungen i hela världen. Hans slott var helt gjort av guld och han hade ett stort valv med mynt och juveler som han badade i. Tyvärr så var inte folket i kungariket lika rika som kungen. Folket i kungariket bodde i de enklaste husen i de enklaste kläderna vilket gjorde dem mycket olyckliga. Men det brydde sig inte kungen om. Han brydde sig bara om sina värdefulla ägodelar.
En dag när kungen hade tagit sitt dagliga morgonbad i sitt enorma valv kom en ful och gammal häxa förbi.

-Vem är du? frågade kungen.

–Jag är en häxa, svarade den fula häxan och sköt ett rött sken från sin trollstav på kungen.

-Vad var det där? frågade kungen.

-En förbannelse, svarade den fula häxan.

-Vad innebär förbannelsen? frågade kungen.

-Förbannelsen innebär att du måste få någon att älska dig och att låta hen bo i ditt slott, använda dina pengar och äta din mat. Du har tre dagar på dig att få förbannelsen att upphöra, om du misslyckas kommer jag tillbaka och tar all din rikedom samt ditt liv, sade häxan och flög iväg på sin kvast.

På den första dagen av de tre dagarna gick kungen ut på torget för att knacka på dörrar och se ifall det fanns någon som älskade honom. Men kungen var så hatad av sitt folk att ingen ens ville vara nära honom. Efter otaliga misslyckanden beslöt sig kungen för att gå tillbaka till slottet och försöka igen, dagen efter.

På den andra dagen av de tre dagarna bestämde sig kungen för att gå till ett annat kungarike och se om han kunde hitta någon som älskade honom där istället. Men folket i det kungariket hade hört hur självisk och girig kungen var så de sparkade ut kungen så fort han kom in i kungariket. Till slut gav kungen upp och gick tillbaka till slottet igen.

På den tredje och sista dagen blev kungen så desperat att hitta någon som älskade honom att han började ge pengar till främlingar som gick på gatan. Men kungen var så hatad att inte ens allt guld i världen skulle få någon att ens låtsas älska honom. Efter många försök tog den tredje dagen slut och häxan kom flygandes på sin kvast.

-Har du hittat någon som älskar dig? frågade den fula häxan.

-Nej, men snälla skona mig. Du kan ta mitt slott och alla mina ägodelar, men snälla döda mig inte! Jag gör vad som helst bara du inte dödar mig! Sa kungen gråtandes.

-Jag kan skona dig men då måste du åka iväg från det här kungariket och aldrig komma tillbaka. Du måste också ge bort ditt slott och alla dina ägodelar till den snällaste och mest generösa människan i det här kungariket. Om du inte går med på mitt erbjudande dör du den mest hemska döden du kan tänka dig, sade den fula häxan.

-Jag går med på det, sa kungen och gav sitt slott och alla sina ägodelar till den snällaste och mest generösa människan i kungariket.

Kungen gav sig sedan iväg på en häst och red långt, långt bort från kungariket. Efter många år hittade kungen någon som älskade honom även fast han nu var fattig och bodde i ett av de enklaste husen i de enklaste kläderna. Men det brydde sig inte kungen om för kärleken till hans man gjorde honom lyckligare än allt guld i hela världen.