Trädets årsringar.
Berguven samlar vishet som smultron på strå.
Blodröda läppar viskar dikter.
Försiktiga fotspår intill spegelblank sjö av glas.
Saturnus ringar av årstider.
Den vita tigern andas in livets sommar och andas ut sorgens vinter.
Vitsippor, liljekonvalj och vita liljor. Oskiljaktiga. Doften av evighet.
Någonstans kysser natten morgonen.
Poesin blommar som fjärilen ur sin kärleksfulla puppa som älskar i rymden.
Där vinden omsluter det vackraste vackra ur drömmar av ametister jag önskar inget hellre än somna i dina vingar av bergskristallernas trygghet.
Känslor av livslust vibrerar i luften.
I väntan på att körsbärsträdets blommor visar sin skönhet han ingenting annat gör än att hälsa på min inre gudinna, som sakta vaknat och hälsar mig välkommen.
Oemotståndligt lockande.
Turkosa andetag.
Himlens diamantregn.
Osynligt närvarande.
Den hon trodde sig vara.
Den han visste hon var.