Längtar efter lärkorna
jag minns i skyn
i en stilla bris
bortom regn och dis
eller snö och is -
och efter en blåmes
gul och blå
bara att titta på.

Målar därför ett landskap i blått,
så att den himmel vi fått
där ovanför
osynligt färgar
allt nedanför,
så att himmelriket
redan är här.

När i all världen
skall världen förstå
det fåglarna vet -
att jorden
är ömtåligt blå?