Att konsumera är spännande. Det kan bero på
att den som säljer varan, inte velat berätta om
vad den innehåller. Det är mera av intresse att
göra ätande och drickande till en farlig sport.

Som kan sluta med att konsumenten faller till
golvet och dör i konvulsuviska ryckningar, det
är själva överraskningen. Att den som äter eller
dricker där, kan få permanent adress på kyrko-

gården. Beethoven fick dock en fattigmansgrav.
Det framgår av namnet att kvinnor som tur är
slipper få en omärkt grav att vila i. En kvinna är
sällan en man. Det omvända har det dock visat

sig kunna inträffa. Att en kvinna må något mask-
era sig och gå under namn som en 'Per Ohlson',
'Johnny Böcklingén' eller rent av 'Tony Skoskav'.
Det är först när den personen väl som där ligger

'under kniven', som det framkommer att just en
'herr någon' egentligen var en sådan som tocken
'fröken någon'. Hur det kommer sig att ett mat-
ställe eller i vilket fall en säljare av föda, påstår

att deras produkter är möjliga att inta som föda?
Jo, det måste ju vara bättre att få sälja åtminstone
en gång än ingen gång. Det är beroende av detta
som det kan ljugas friskt om innehållet, ifall nu

någon frågar. Att kunden ofta inte har 'något att
hota med', sätta viss kraft bakom sina så möjligt
inträngande eller obekväma frågor. Se det är nu
'ett säljknep' som heter duga. Det kan formuleras.

- Jovisst dog köparen vid intag av varan, men det
köpet gick först igenom i vilket fall. Dåligt rykte?
Inte alls, ryktet går säkert och då kommer våra
kunder att kunna bestå av självmordskandidater.

Som att hoppa från ett sådant där väl spännande
flygplan och det iförd en packad fallskärm av en
människa som kanske var litet 'dagen efter' festen
och litet lurig och som ett garanterat exemplar av

något slag. Du vet, livet kan ta en sådan vändning
då, en sådan får chansen till litet som egna äventyr.
Fast det kan vi inte saluföra våra produkter, under
en sådan paroll eller reklam. Då är det vida bättre

om intaget benämns som att 'ske på egen risk'. Som
om vi skulle få frågan gärna kunna svara att aktuell
producent var i 'god tro'. Att det kan vara ungefär
'likadant' eller jämförbart, i andra branscher. Beror

främst av att de ofta drivs av 'vinstintresse'. Så går
det bara att 'göra en god affär', så är ju även själva
tillströmningen av pengar garanterad. Om kunden
lämnar in en bil till verkstaden för att bromsarna

'inte tar riktigt'. Så inte vill väl ett 'du' som skylla på
verkstaden om fordonet 'bara körde rakt fram och
över ett stup' (Eller in i ett solitt föremål i fordonets
väg). Det må väl vara känt att det är förenat med vissa

risker att över huvud taget leva. Om även detta är
just äventyrligt eller 'i god tro'. Att köpa något och
sedan inte kunna få 'rätt ersättning' eller pengarna
tillbaka, det borde ju kunna betraktas som 'en sport

i sig'. Just så där som en själv gärna förväntar sig att
äventyret skall vara. Som att se någon en gång och
det redan vid altaret och visserligen kunna komma
att tänka ett och annat. Bara utan att säga något om

saken. Det har en ju som själv förstått, att den sortens
invändningar, i sista stund, inte är precis applåderade
av gästerna. Vilka fick slita sig från vardagsslitet för
att närvara vid begr bröllopet, lätt tagna på sängen där.