Och,

Det blev tyst

Helt tyst död!

Mellan min själ och min Anda

Ingenting kunde komma mellan dem

Ingen dröm vilade mellan de och mig

Vi klarade hitta vår tomhet

Tystnaden fyllde rummet med sus

Jag bara satt utebliven och utan makt

Jag kunde inte förmedla mellan min Anda och min själ

Bråket var evig mellan de båda

Jag bara sprack i hjärtat

Jag håll mitt ansikte mellan mina händer

Pustade djupt ur ensamheten

Önskade mig i ett annat liv

Sprickan i mig blev aldrig hel

Jag hörde någonting

Jag trodde att jag hörde någonting

Jag inbillade mig att jag hör någonting

Men det var suset som susade till mig,

Du är fri nu!

Släpp lös sig ur verkligheten!

Och gråt fritt!

Stackars Naji!