Mitt rehab. Mitt liv.
Anonyma Andetag.
Hej! Jag heter Black raven. Jag andas.
Andas in andas ut.
Inte så att jag dricker.
Nej, nej. Ingen förnekelse.
Är inte törstig.
Fastän kärlekstörst, så ja, kanske.
Droppar mot oro.
Visst det har jag.
Rädslor och ångest älskar passionerat på en äng av svarta sidenlakan.
Just nu har de tagit sig en paus. Tack för det. Då hinner jag samla mig till nästa attack. Fastän jag har en pansarmur av vackraste orkidé. Men dess skönhet hindrar inte deras framfart. Nej, nej.
Passar på att ta sömntabletter medan lugnet äntligen verkar vagga mig till ro.
Känner mig lite små mysig.
Tar vara på den känslan. När ångestens klor släppt tag om mig och efterlämnar sina rivmärken. När lugnet äntligen omsluter mig. Jag blir mig själv igen. Jag vill krama om hela världen.
Och allt blir som det ska igen.
Om än bara för en stund.