Efter regnet går en rysning

över själens rygg

moln hänger grå och tunga

Dagen andas i korta tag

sin svaga lunga

sol lyser av molnen skymd

mot glasets blanka rymd,

trasten sjunger sin sköra slinga,

ljuset dör långsamt bort

och moln jagar månens bleka skiva

Över havets mörka himmelsrand

brinner rosenbrand

i nattvindens svala kyla