varje dag bär jag vattnet till källan 

källan till vattnet
oasen får inte torka ut

krukan spricker tusen skärvor
tynar bort bland stoft
och dina läppar
…. får inget att dricka
den törstande frågar inte efter
om vattnet är bräckt
den hungrande blir inte vred
om du slänger åt honom torrt bröd

de skräckslagna. jämrande träden
...på flykt åstad Poseidons rike
varje dag sitter jag vid dina fötter
ser din krona så fylld med doftande blommor
och lyssnar på dina
andetag och sånger men nu
går en rysning över själens rygg

skogen ropar på sina träd som dalar likt gula löv

lågorna visar tänderna. skogsbränderna
flammorna lyfter mot trädtopparna träden gråter
soten droppar målar kinden svart
fåglarna flyr och djuren

löper gatlopp mot lågornas själ