Jag önskar att jag kunde flyga.
Tänk om jag enkelt kunde veckla ut mina vingar och sticka och hälsa på mina barn.
Först skulle vingarna bära mig till sonen.
I vanliga fall går det smidigt att åka till honom, men inte i dessa coronatider.
Jag vill så gärna peta lite på honom.
Krama går ju inte.
Sen skulle jag flyga till yngsta dottern och smeka henne lätt på kinden.
Hon lät lite ledsen igår.
Sen tar jag en flygtur till äldsta dottern.
Jag sätter mig en stund hos henne och tittar på när hon stickar.
Åh, vad jag önskar det gick!