tycks vara en utdöd konstart
en fossil från tiden då människa var medmänniska
därför så många överkörda vid vägkanten
inte bara grävlingar nos vid nos
riktad mot målet
malda till mos
stort som smått en enda kompott
här kommer jag med min senaste limousine
i vardagen finner vi dem
de som inte tar sig tid att lyssna
den som inte gör det blir väldigt ensam
många sitter i sina akvarier
kollar in andra
fördömer utan att förstå

allting över nätet går varken förstå
eller blanda sig med
för bakom skärmen finns det du aldrig vill möta

glöm inte att lyssna till dig själv
har du cyklat en mil
grävt ett trädgårdsland
dansat tango natten genom
åkt ett vasalopp
lyssna till vad kroppen säger
vill den plaska med tårna i fotvatten
och måla naglarna gräsgrönt
unna dig det
som gör dig glad
ge även den du älskar
en kärleksfull kram
vad vore livet utan dessa små korn
som fyller ryggsäcken med ljus
de kommer alltid behövas
då vi i vardagen ständigt prövas