Han var verkligen ful, med vilka mått de än velat mäta. Dessutom tog han bara på mig när jag gav tillstånd. En liten stund på fredagar. Han skulle väl ha något roligt han också. Fast först var det för att jag var nyfiken. Jag lade hans händer på mig och väntade att någonting skulle hända, vad visste jag inte. Först hände det ingenting särskilt. Sedan gick solen i moln och en gul taxi körde förbi på gatan. Det här var mellan två hus vilka inte hade några fönster åt det här hållet, för det bodde ingen i dem. Det var fabriksväggar och just åt det här hållet visade de sig ha nästan släta väggar. Bara litet ojämn och flerfärgad puts. De gick i kulörerna skitvitt, smutsgrått samt litet obestämbara nyanser av svart. Mörkt svart, kolsvart och brunsvart. Det kom inte in så mycket ljus från gatan heller. Efter en stund, den där första fredagen så föll hans händer av mig och ner utefter gubbens sidor. Ännu en stund senare verkade han vilja kramas, för han närmade sig min kropp och så lade han händerna på mina axlar och sedan runt om mig. Jag var inte särskilt kraftig och jag var ju bara en tolv år sådär. Han kramade mig nog i en arton sekunder eller så. Sedan slappnade hans armar igen och föll tillbaka utefter hans sidor. Själv kände jag mig märkligt lättad, men samtidigt besviken på något vis. Jag visste själv inte riktigt varför, men jag hade nog väntat mig någon sorts äventyr eller så. När jag stått alldeles som stilla någon stund, rörde jag mig därifrån och bort mot en bänk i en park. Det var ljust ute och gubben såg jag sedan inte till mera den dagen. Ja, sedan jag satt mig på bänken i den där parken så gick det att se på skuggan i det gröna gräset att klockan gick.

Fortsättning följer i del två