kan vara svalkan över blossande kind

den lilla droppen kan starta floden

den du bär försluten bakom skyddsvallarna

 slagregnets orkester, stråken vibrerar

Vad gör vi då himmelsstänk speglar sig

i rymdens öga och vi förvisas till underjorden

 vad gör den som ingen kostym bär

den skyddslöse med ömtålig hud

hur ska den klara sig vandra över obanad mark,

Visst är det svårt att vara människa

alla är unika, en del bär bördor 

så tunga av Sisyfoska mått

upprepning i sig är allt

Glädjen fick aldrig vara deras lott

ändå väntar sig samhället: ryck upp dig

var ingen martyr spela på kasino

så länge du kan

Varför ser många sig själva i förstoringsglas

och grannen sin inte alls ?