orden från dina läppar
även om nattens nät är fullt av drömmar
så andelätt våra hjärtan talar
ditt skratt lyser natten och dagen
glider över vassen och grinden
orden beskär bilden
som böjer sig och ändras
ändå densamma
vi lever som om tiden inte vore nu
som vi vore fulländade
utan svaghet
men i kärlek finns inget annat sätt