som står i fönstret
där i de sibiriska saltgruvorna
där som det blåst hårda vindar
Den frusna luften lutar pannan mot ditt fönster
Det utlovade brevet blåser in,
brevet som regnet skrev långt borta vid gränsen
Jag bor i ett främmande hus
hur kan jag smyga mig ut i trädgården
för att få vara ensam

Om du är död, vaknar jag mitt i natten
hör ditt skratt falla som droppar över min kudde
Sitter du fången i saltgruvorna
gör jag allt för att befria dig
om du är död, tänder jag den lilla lampan
och läser dina ord så länge jag andas

Du flyger som eldgnistan förbi min själ om natten
om du är död, vill jag gråta över stjärnorna
som aldrig varit vid graven

från öster kommer solen, när den ringer på porten