Dagar finns då vi står med själen i handen
livet stannar när floden rinner trögt
Då vill vi blåsa friska vindar som livar upp
men finner vi glömt visselpipan
sätter då själen till läppen
märkligt morgonen var dyster
men plötsligt går en kåre över floden
och folket styr åter ut sina fartvidunder

Är det månne solen tinat bort frosten?