Tänk så fel
Jag kunde ha
Så idiotiskt, förgörande
Allt kunde bli.
En förblindande självbild
Höljd i hat och självförnedring
Rädslan att släppa in
Någon alls, något alls.
Ångest, alkohol
Självinsikt, ändå mer alkohol
Ett gift i mina ådror
En önskan om ett slut.
Ett slut på allt
Allt det som format mig
Format mina tankar
Min bild, av mig.
Livet blir inte alltid
Det man drömde om
Det jag önskade och trodde på
Det jag så innerligt ville uppnå.
Jag gav mig aldrig en enda chans
Att bilda familj
Möta kärleken, lyckan
Ej heller låta någon komma tätt inpå.
Livet går dock vidare
Ensamhet är också ett tillstånd
Ett val, kanske inte bejakande
Men ändå en väg.
Jag är jag
Jag är ett unikum
Precis som vi alla är
Frisk som sjuk.
Jag formade mig själv
Till någon som inte kan släppa in en annan själ
En annan varelse
Som kan smittas av mig.
Jag lever än
Ja, jag klarar mig själv
Ger aldrig upp dock
Att kanske, en dag få uppleva
Den riktiga sanningen..
Sanningen om mig.