Om en skulle tänka lite snälla tankar

om sig själv. Ikväll.

En kunde gjort mer, det kunde en visst.

Men ändå....

Allt ligger inte på mina axlar.

Och inte på dina.

Vi har kanske inte ens gjort "så gott vi kunde".

Vi har inte orkat riktigt med på grund av livet.

Om vi skulle tillåta oss att glädja oss lite ikväll?

Åt det vi har. Så länge vi har det...

Okej?