porträttet ur dimmorna
bilden av en själ, tonar fram
med mjuka färger
lindrar omänsklig smärta och sorg
med varsamma penseldrag över duken
skapas ett porträtt
av en plågad själ, av sorg så nött
skiftningar ljus och skugga
varför trampar endaste människa
ett levande hjärta
så fullt av rikedom
har människan förlorat känslan
känner inte smärtan hos
den de trampar till jord
önskar jag kunde skriva så
doft och rymd vilade
mellan raderna

kärleksfull kram klokuggla <3