När personligheten splittras.
Som regnande nyårsraketer.
Varje stjärna unik.
Varje textrad ett universum.
Men vem är jag när regnet
slutat regna, men inte jag.
Men vem är jag när texterna
skriver, men utan mig?
Utnötta tankar i tornado.
Inte ens glittrande.
Inte ens pärlemor.
Inte ens berguven.

När personligheten splittras.
Som klippblockens havsvåg.
Varje korall ett stjärnfall.
Varje dröm en verklighet.
Men vem är jag när havsvågen
slutat gråta, men inte jag.
Men vem är jag när drömmarna
tindrar, men utan mig.
Sönderstressat långsamt.
Inte ens skimrande.
Inte ens norrsken.
Inte ens pantern.

När personligheten splittras.
Så även mina inre stjärnor.

När personligheten splittras.
Kvar är jag med dess vassa skärvor.

När personligheten splittras.
Så jävla rädd. Så jävla rädd.