Blick av natten som drog förbi.
Med mina stjärnor i fickan
och så ska det förbli.

Trötthetens täcke jag drar över mig.
Men månskenets ljus
och jag kommer aldrig över dig.

De vackraste rosor i fång.
Jag beskådar livet från min balkong.

Det tysta sorlet.
Svalkar mig med sorbet.

När ödet kommer att hämta min själ.
Jag vet, jag känner när det är dags,
att ta farväl.

En doft av havets vind.
Som en kyss, som hamnar på min kind.

Min älskade vän.
Är det för tidigt än?

Gråter inte längre.
Fastän känslor ännu närmre.

En bråkdel av en sekund.
Snälla, stanna hos mig ännu en stund.

Med vingar av is.
Jag fortfarande älskar
vårens friska bris.

Att det som var sakta tynar bort
i sanden.
Alla minnenas snäckor längs
stranden.

Men jag vet. Jag måste sluta nu.
När jag blundar. Det finns bara du.