Att moralisera över 'saker och ting'
kan ha sina sidor.
Vi gör väl 'alla' just det,
i och med att vi alls tycker till.

Om någon säger sådant som
'jag tycker inte du skall moralisera',
så är väl det 'rådet' eller 'tycket',
i sig en slags fråga om moral?

Kanske skall en själv inte i onödan döma andra
eller sig själv, bara acceptera
att moral och tycken alls finns.

Det går ju att lyssna på andra,
utan att för dens skull 'mest hela tiden',
behöva ha en åsikt om allt som det pratas om.

Att ha åsikter,
kan en ju vädra i olika forum,
eller välja att ha för sig själv.
En del väljer att starta en rörelse eller 'klubb'.

Så även om andra har just en stark åsikt
(vilja att fördöma eller hylla något)
så bör det väl kunna stå för
just den personen själv i sig.

Själv vet jag ofta inte på vilket ben att stå.
Som att tycka om ett årtionde, en färg,
sporter som finns eller bara någon minns,
en artist eller bara om olika träd i skogen.

Dessutom, hur skall en väl 'kunna veta',
om någon åsikt är 'samma' senare i tiden,
eller ens om den är 'allvarligt menad'
eller som satir om, ironi över.

Jag tycker som du att alla bör ha rätt att tycka,
men i det mesta annat i övrigt
som du vill kunna tycka till om
har jag en högst som egen åsikt om.