Irritation.

Henry såg ett program i tv för en del år sedan,
det var en intervju med några äldre damer och
deras typexempel på att vara ‘sig själv närmast’
och det visade hur människan i gemen tänker
och ‘bara är’.

Det vill säga att inte tänka längre än näsan räcker.
De som valde att prata om ‘saken’, ämnet för dagen.
Otrohet, eller anledningen till att vilja vara det
i tanke och känsla. En av dem sade att hon inte kunde
förstå hur en

man kunde vilja och behöva uppleva mer än en kvinna,
när han upplevt o sett en, då hade han väl upplevt och
sett ‘alla’? De andra i gruppen verkade hålla med om
saken. Så de menade alltså att de var så själva. Att när
de sett och

upplevt en man, så slutade de att ‘hungra’ efter äventyr
med en man redan efter första gången? De slutade som
plötsligt längta efter att se och uppleva någon man alls
efter att ha varit med om ett enda romantiskt eller
erotiskt äventyr? Eftersom

det var uppenbart att de ‘talade i nattmössan’, så var det
rätt avslöjande. Berätta gärna själv om hur du redan väl
efter ‘första gången’ du upplevde något alls, det räckte
‘för resten av livet sedan’, med att simma, cykla, se andra
människor, prylar, miljöer,

tavlor, utställningar, bilder, filmer och så vidare. Berätta
gärna för ‘vem som helst’ att din ‘hunger efter mera’,
upphörde redan första gången du drack en kopp hett,
ett glas kallt, hur du bet i ett äpple, päron, hur du åt något
du fann troligen gott.

Att det var ‘nog för resten av livet sedan’. Hur underligt det
måste vara med människor som vill ‘upprepa’ en upplevelse,
ett äventyr, en resa, att se film, gå på galleri, se en match,
dansa eller promenera, äta en glass eller ta ett bad.
Säg gärna efter mig

‘jag har smakat äventyret’ och jag vill inte uppleva det igen,
någonsin’, stå som i domstolen och lägg handen på boken
och säg eden ‘jag lovar och svär att inte säga någonting
annat än sanningen, undanhålla medvetet något om
sanningen’ och så vidare.

Tyvärr är det nog så med människor att även om det skulle
verka som att det ‘duger gott’ för betande kor att beta av gräs,
det sällan duger för människor att leva på det viset.
Inrutat likt i en hage eller fålla. Så vitt du ej ‘frivilligt’ går i
‘fängelse’, direkt i fängelse

utan att passera löftet om äventyr igen. Har du sett en dag
så har du ju sett alla, eller hur? Som du nog vet skiljer sig
män ofta nog från resten av mänskligheten, de som bara är
funtade så, 'hungrar efter mera'. Så beter sig helt enkelt inte
andra människor, de

låter sig nöja, efter att ha bitit i en frukt och funnit den vara...
För visst är det väl på det viset att om någon nu skall försöka
att sätta sig in i hur någon annan är, att de ofta nog går till
sig själva och tänker efter hur de själva skulle agera efter att
ha som upplevt

verkligenhetens litet olika frestelser. Skulle de sedan gärna
'med handen på hjärtat' kunna uttala sin förvåning över hur
annorlunda fungerande andra människor är. Hur kan de bara
ha 'andra intressen än en själv', vilja göra 'den resan', läsa 'den
boken', äta 'den kakan'?