Jag känner mig infångad i en bur
En bur ej gjord av den kallaste metall
Men en bur gjord av den varmaste kött
Min kropp är vad jag är gjord av
Men akt känner jag mig som en del av någonting större
Som om min själ längtar sig bort
Från dennes fysiska boning och bortom till universums ände
Som om den har viljan att bevittna stjärnornas i deras klaraste form
Som om den vill söka efter det oändliga och se bortom fysikens gränser
Men akt så är den fast i denna anatomiska bur
Begränsad till en liten punkt av den oändliga rymden
Och endast med tankens kraft kan den lämna sin fångenskap
För den lilla stunden av spirituell frihet
Under vardagen kan jag ej hjälpa att fundera
Om detta är min riktiga jag
Eller om jag är av två delar
Den ena är min biologiska kropp
Och den andra är en del av en allvetande makt som binder samman universum
Vad svaret än är så flyger jag iväg i mina drömmar
För att upptäcka universums världar