O Gud
Var är Du
Jag söker Dig där mitt sinne når
Men akt jag kan ej se Din gloria
Din värme har försvunnit ur mig
Och kvar är endast fördärvets isiga kyla
Vart jag än tittar kan jag ej se Ditt ljus
Jag ser enbart tomhetens mörker
Där Du en gång hade Din tron
Jag går på de tusen milens väg sökande efter Dig
Men akt ser jag enbart livlöst fält
Kallt och dött sedan Du övergav mig
Skönheten som en gång gav Din värld färg och liv
Har försvunnit in i logikens isiga Arktis
Och jag finkammar världen för det minsta lilla kvarlevande
Av Din skönhet
Men akt besvikelsens bitterhet blir min fångst
Har Du övergivit mig
Lämnat mig ensam i denna värld som en gång var Din kronjuvel
Men nu är enbart en prick i den svarta rymden
Ensam och övergiven likt mig
Jag vrålar till Dig fördärvets skrik
Men den hjärtlösa tystnaden blir svaret på min själsliga smärta
O Gud
Vad har jag gjort för att få Din kalla hand
Hjälp det stakars människa jag är
Simpel och klent och under nåd av naturkrafternas makt
Jag vill bli en del av Din oändlighet
Jag vill se universella skapelsen genom Dina ögon
Jag vill känna den kosmiska energin genom Din ande
Jag vill höra vattenringarnas musik genom Dina öron
Jag vill bli upplyst av Din ljus av kunskapens förträfflighet
Men akt Du förnekar mig Din gudomlighet
Och lämnat mig i den själsliga tomhetens mörker