- Mera färg.
Som svaret har blivit ibland när någonting inte verkar full(t) ut färgsprakande inom så vitt skilda områden som klädmode, konst inom målande beskrivningar av historiska händelser. Både de som fått stanna vid tanke, känsla samt ritbord. Samt de vilka sett ut att bli av, i alla fall talades de om som just färgstarka. Just i början är en bok litet svag möjligen, men så verkar den 'ta sig alltmera' mot mitten någonstans och så spåra ur någonstans vid en tid av åtta på urtavlan, för att sedan bara nå svaga toppar fram emot tio och så som ett sista spjut skjuta upp sig likt en klunga maskrosor eller så, strax innan gräsklipparen tar den sista musten ur försöken att åter som 'blixtra till' i gräsmattan. Konstgräs behöver inga gräsklippare och de kan alltid rullas in och ut likt kom de 'direkt från lagret'. Inte flyger de mattorna heller, ens om de så täcker halva ytan. Flugan att göra tavlor kan inte nog talas om eller poängteras. Där blir poängen ofta svag, men en halvsovande domare vaknar till och råkas visa upp en åtta.
Det litet märkliga med 'frihetens klocka' är att den verkar ha blivit målad likt en tavla, med visarna stående på 'fem i tolv', när de i själva verket borde studeras i en handhållen spegel, då skulle den ju visa att klockan är 'fem över'...