sakta faller tyglarna
ur vindarnas händer
planeter rullar som de vill
ur det gryende formlösa
blir levandet till
vindarna bär oss ovan bergets kam
bär oss dit vår längtan bor
vi är livsstoft
som skälver av levandet
vi karvar våra namn i barken
färgar med vårt blod ärgen i såret
så blir levandet till