bär en luggsliten kappa över sig kastad
efter tusentalet och åter vändningar
genom stora hål i fodret dagern lyser
men hans duracellbatteri ändå inte tryter
magiskt hur han får till det
kapital och makt förenade i en pakt

lampan i huvudkontoret ändå inte lyser


aldrig kan förlåta mig
överhuvudtaget öppnade munnen
och samtalade med okända personer
som hänvisade till dig klokuggla
sorgen en livstid
en sekund eller en evighet
tiden går aldrig ersätta.